tiistai 29. heinäkuuta 2014

Elämä on laiffii

De senaste veckorna har vi haft besök, varit hemma i Hfors, vandrat, joggat, cyklat och paddlat - för att inte tala om varit på jobb, både på hälsocentralen och i ambulansen - så det har blivit mindre updates på bloggen. Nu har vi 2 dygn kvar av vistelsen i norr och sedan styr Punainen Salama tillbaka till Helsinki Rock City!

Here follows a short photo collage of what we've been up to this month, enjoy! :)

We got some nice days on Maijas cottage in Kuusamo with friends. We really needed those relaxing days :)

Regnbåge över Valtavaara en Friday-after-work

We finally conquered Valtavaara på en klar dag - och såg äntligen alla vackra vyer vi senast hade missat!

Paltkoma.

Korouma vandring 18-19.7, Miksu badar i klart källvatten <3

Min kartanlukija brukar alltid somna när jag kör.

Livo beach aka. Lapin riviera och två glada läkare :)

Joko me poimittiin spuge lanssiin tai sitten ensihoitajakaveri Miksu tässä ottaa torkut

Medan Hanski jobbade i ambulansen var Miksu flitig och plockade 4kg jordgubbar - namnam!

Den sista vandringen - 5km resa för korvgrillning till Jyrävän putous och överattning på Siilastupa

Vårt sista veckoslut började med vandring och fortsatte med paddling. Här ännu lugnt före 8km av forsar, där vattnet var 30cm lägre än vanligt och vi fick dra kajakerna efter oss i 4½h - mikä elämys! 


Kovia kokeneita melojia, men ändå fiilisen på topp!

Maalaistyttö ja autio ranta


Lugnet efter forsarna - öde sandstränder vid Oulanka och klart källvatten att simma i <3


tiistai 8. heinäkuuta 2014

Sportturism i Koillismaa

Alla städer och byar har inte lika stort utbud av fritidsaktiviteter som Helsingfors, men det jag definitivt kommer att missa från Tkoski är våra unika möjligheter (och tiden till) att prova på nya sportgrenar! Jag vill dela med mig ett bildkollage av hur sporttreiben har sett ut för oss här.
Härliga lenkkilandskap på Taivalvaara. En perfekt backig rutt med ca 13km upp och ner är nog det nästbästa man kan göra här :) 

De flesta brukar träna inne på vintern och ute på sommaren. Denhär sommaren har jag tränat mer inne än under hela vintern - kanske det kommer att synas någon dag också :D

En av sommarens nya hobbyn: orientering. Första gången gick det utan kompass och med telefonens maastokartta. Följande gång redan klarade vi det med kompass och lite bondförnuft.

Vandring är ju definitivt sommarens bästa nya sport! In i skogar, upp för fjäll och oftast belönas ansträngningen med vackra landskap. Här har Miksu ändå inte hela munderingen med 17kg rinka på ryggen och vandringsskor.

Efter vårt första orienteringsförsök kom redan resultaten i tidningen och alla sköterskor trodde att vi var riktiga orienterare och vi har ännu inte rättat till missförståndet :P

Vi tog cyklarna med för att vi trodde att vi skulle kunan cykla huru mycket som helst. Vägarna här är bra, men landskapen växlar aldrig och backarna tar inte slut. Träd efter träd och kärr efter kärr. Trots det har vi tagit en cykeltur varje vecka, senaste med rinkor på ryggarna 37km av och an i backarna.

Paddling ville vi prova på, men pga. våra bristande kunskaper kunde vi inte ta de häftigaste rutterna längsmed forsarna så sjöpaddling blev inte en succé. Men nu är det provat i alla fall.

Nyttomotion påväg hem från butiken: allitreeni efter en skön länk. Vi hann med lår, biceps, axlar och magmuskler innan vi kom hem och påsen gick inte sönder :D

lauantai 28. kesäkuuta 2014

Midsummer(...winter) in Lapland


It all started with us not finding any summer cottage to spend our Midsummer holidays at. Okay, we might have tried to hint to our coworkers (and everyone else) that such was the case. For all of you non-Finnish readers (hello Kiki! maybe?) Midsummer in Finland is like Thanksgiving in the States. Sometimes it’s almost as cold as Thanksgiving too.

I don't know who this is - keeps crushing at my home and work 


In total despair of having to spend our holidays looking straight at the front door of our dear little health care center we decided to do a hike at Pallas-Ylläs nature reservation area. Ylläs is a ”tunturi”, a 718m fjeld our mountain, and one of the highest ones in Finland. It’s also an absolute favorite winter location of my (Miksu) family since years past.

Hanna and her brand new hiking back pack all the way from Helsinki


Our only defeat was finding out it’d be as cold as -2C during the night, lots of wet snow during the day and a rain season of 12h during our longest hiking day. Of course, as we say in Finland, there’s no bad weather, only bad gear.
My faithful Nike's 



We were also happy and blessed to find out that our friend’s family had been hiking at Halti (another high hill/mountain) before us and let us spend our first night on their cottage couch at Ylläs. Early Friday morning after a breakfast in cheerful company we started our 60k hike from the quiet quiet tourist attraction of Olos. Our first meal came at 8k by a freezing wilderness cottage where we tried to remind ourselves that it’s summer, it’s summer, not winter.
Mmm - Finnish Summer



The second part of our first day’s hike involved us finding out that they’re not joking when telling people the trails are wet in June. Good part was, we got ourselves some clean shoes and feet, and a free foot bath. Reminding each other it’s Midsummer’s Eve was almost funny until it looked like Christmas was here. Though I do think there's a possibility we're painfully stubborn and Finnish and quietly enjoyed every part of it.

"I made a promise Mr Frodo, a promise, don't you leave him Samvais Gamgi. And I don't mean to, I don't mean to"

I like to think of myself as fashionable - when swamp areas still made us smile

Our first night was spent in the cutest and most welcoming cottage I’ve seen. (My feelings might have been affected by the Amazon river flooding in my shoes) A small curiosa - ”Don’t touch nature” was our motto until the 15th cockroach came out from the cealing.

Pahtavaara wilderness cottage


Bible and map reading - finding our way in life and nature


Our 2nd day of hiking turned out to be one big surprise where a promise of continual rain turned out to be perfect hiking weather. A little cool not to make us sweaty, but enough to provide a fresh breeze. I personally think our two best decisions of the hike were deciding to climb ”a hill” turning out to be ”Kukastunturi” (Kukasfjeld/mountain) and extending our hike with one day to diss our night in a tent on a camping area.


Mini-Hanski on her peeing place with a view (or "maisemapissa" in Finnish)

My roomie, colleagues, sister and friend

Endless views

Kesänkitunturi - I think 

I wish I could take you all there. It needs to be experienced,

Instead we slept in a wooden wilderness teepee facing three different fjelds/mountains (Kukastunturi, Kesänkitunturi, Lainiotunturi). We also enjoyed a Finnish midsummer bath washing ourselves with water heated up on a campfire facing mountains, a swamp area and forests. And no people anywhere, of course.
Drying our shoes and cooking bathing water - only in Finland

Our teepee is on the left. Kesänki and Lainiotunturi behind the trees.


Our third morning was the best one yet during this summer. (No sarcasm, at all) We woke up at 4.30am, when other hikers arrived at the teepee, left at 5.00am and half run our last 13km. All this only to be able to put our pretty Midsummer dresses on, do a truck drivers bath in a toilet and enjoy a big hotel brunch at 7.30am.

When we started our drive back to Rovaniemi and a day of city shopping we took a quick halt on the road and took a final climb up the hill to take one last look over Finnish nature at its best.


Views from Ylläs
I was joined by an old monkey - good thing my bananas were gone

tiistai 24. kesäkuuta 2014

Mehtässä opittua

Jo ensimmäisellä vaelluksella tuli vastaan käsite "tosi vaeltaja", reittejä ja bussiaikatauluja googlatessa termi tuli uudestaan esille. Julkaisemme nyt listan asioista, jotka kuvaavat tosi vaeltajaa. Lukiessanne sitä huomaatte varmasti että Hanski ja Miksu ehdottomasti luokitellaan tosi vaeltajiksi!

Tosi vaeltaja...
- ei koskaan kulje tiellä, aina metsässä
- ei käytä portaita vaan nousee ylös rinnettä
- ei tee tulta sisätiloissa kamiinaan tai tulisijaan vaan etsii vaikka räntäsateessa vanhan kannon ja hakkaa matkakirveellä kuivaa puuta kannon sisältä
- ei turhaan kanna ruokaa mukanaan vaan löytää kaiken tarvitsemansa ravinnon metsästä
- ei jätä rinkkaa tunturin juurelle kiivetessään ylös maisemia ihailemaan
- tunnistaa kaikkien metsän eläinten ulosteet ja voi niiden perusteella arvioida milloin eläin on edessä kulkenut
- ei tiedä bussiaikatauluista mitään, tosi vaeltaja ei ikinä käytä moottoriajoneuvoja
- ei koskaan kulje valmiiksi merkittyjä reittejä pitkin
- nukkuu aina taivasalla itserakentamassaan laavussa
- peseytyy vain tuoreessa jääkylmässä purovedessä

Eri eläinten ulosteiden tunnistaminen tuottaa meille vielä hieman ongelmia. Poron palleroita on tullut niin useasti ja vähän eri konsistenssissa vastaan että ne opittiin ensin. Jäniksenkin papanatkin tunnistaa helposti. Lopulta jää aina erilaisia ruskeanmustia kasoja, joita pahimassa tapauksessa olemme epäilleet karhun ulosteiksi. Karhun uloste on kuitenkin hyvin kuitupitoista ja suurempia pökäleitä, joten päättelemme että me emme niitä vielä ole nähneet. Kiinnostavana yksityiskohtana voi mainita että karhu on ulostamatta kokonaiset 7kk talviuniensa aikana, joten keväisin mahtaa ummettaa. Susiakin ollaan metsässä pelätty, vaikka niiden ulostetta ei ole osunut reitille vielä. Niiden uloste muistuttaa koiran jätöksiä ja voivat olla ihan mustia jos susi on syönyt lihaa. Metson ulostetta on tullut vastaan, ne on lontoonrakeiden kokoisia vaaleita kuivia jätöksiä. Metsosta opimme sen että se ulostaa päivittäin koko talviuniensa aikana samalla nukkuessaan!

Tässä edellisen kahden vaelluksen antimet ja opit. Miksu postaa toivottavasti vielä kuvia ja kertomuksen edellisestä Olos-Ylläs-reitiltä ja seuraavaksi suuntaamme Syötteelle - vielä on paljon opittavaa!

tiistai 17. kesäkuuta 2014

Miksun fiilistelyt vol. 573 (Hanskin laittama otsikko, pikku-M ei osannut)


Okei, ehkä on vähän aikaista julkaista tällaisia listoja, mutta pitää pikku-Miksun vähän fiilistellä ekoja kolmea viikkoa. Sääli, että reilut kaksi kuukautta hujahtavat hetkessä ohi.

Ikävä tulee:
  • ·      Maisemia – vihreätä kultaa sen eri väreissä, vaaroja, loppumattomia näkymiä, sateen kostuttamaa metsää 
Vakkarilenkki




  • ·      Työilmapiiriä – iloisija kasvoja, hyviä huomenia, kahvipöytäkeskusteluja, avuliaisuutta ja yhteenkuuluvuutta 

  • ·     Erilaisuutta – syrjäkyliltä tulemista, kulttuurishokkeja, omaa aksenttia ja ihmettelyä
  • ·      Vaeltamista – kyllä! Ellen olisi viime syksynä (omasta ja muiden epäilyksistä huolimatta) jäänyt koukkuun, täällä se tapahtuisi väistämättä. Karhunkierros, Syöte, Posio, Pyhitys, UKK-reitit, Salla... 
  • ·      Yöttömiä öitä – Jenkkien jälkeen ajattelin Helsingin öiden olevan upeita, mutta tämä. Huh. Valoa vuorokauden ympäri.
    Freaky Hanna kuvasi kuinka valoisaa yöunien aikaan on

Seuraavana suuntana Olos-Ylläs ja 54km kahteen päivään lenkkareilla. Tyylikkäämpääkin tyylikkäämmät spaceboot:sit lähti roskiin ja uudenkarheat vaelluskengät onkin liian pienet (way to go Miksu R ja päätöksenteko-vaikeudet).


Ai niin, kirsikkana vielä Miksun hieno kuvasaldo viime viikonlopun Oulun reissulta… Onneksi raahaan silti järkkäriä mukana kaikilla reissuilla. 

Teltta kasassa, auto lähtövalmiina - muistoksi jäi sentään kuva nurtsista ja Punaisesta Salamasta



torstai 12. kesäkuuta 2014

Hyvä ruoka, parempi mieli

Tänään on ollut harvinaisen kiireinen ja työntäyteinen päivä, allekirjoittanut istuu vieläkin (klo 17) töissä blogia kirjoittaen (ei ihme että päivä venyy... noei, odotan lab-vastauksia). Tällaisina päivinä sitä vaan ärsyyntyy joka potilaasta, ärsyyntyy kun jokin kestää kauemmin ja ei jaksaisi enää odottaa, ärsyyntyy kun on nälkä, väsy ja vessaan haluaisi mennä. Jos rehellisiä ollaan minun ei kannata valittaa, toinen blogin kirjoittajista pääsi eilen ensimmäistä kertaa klo 16 kotiin.

Tämmösenä päivänä (tai oikeestaan jokaisena työpäivänä) haluaa päivän jälkeen vaan rentoutua, unohtaa työhuolet, ottaa päikkärit tai riehua kämpässä :D Muina päivinä rentoutuminen hoituu urheilulla, hyvällä ruualla, lukemisella ja leffojen katselulla. Seuraavassa kuvasarjassa haluun tällä kertaa esitellä näitä hyviä ruokia ja jälkiruokia, joita meidän keittiössä tähän asti on laitettu :)

Viimeviikkoiset korvapuustit. Vietiin töihin, naapurille ja niitä jäi vielä pakkaseen - nam :)
Hannan herkkua - hernekeittoa, hapankorppua ja maitoa!


Miksun ex tempore omenapaistos kovan työpäivän jälkeen

Jalavan kahvilan (kylän ainoa kahvila) antimet.

Saksalaisittain bratwurstia, sauerkrautia ja Radleria :P


Päärynävuohenjuustosalaatti ja Tkosken leipomon tuoretta leipää - nam!